Lika svårt som det är att under de dallrande heta sommardagarna föreställa sig lantstället i dåligt väder, lika svårt är det att en regntung, fuktig kväll som denna inse att jag bara för några dagar sedan låg och svettades i solen.
Vi har haft en fantastisk tur med vädret under våra tre gemensamma semesterveckor. I morgon eftermiddag kör A till Stockholm, eftersom han från och med nästa vecka arbetar tisdag till torsdag. På grund av att han måste resa till Tyskland, kommer han inte tillbaka hit redan torsdag kväll, utan först på fredag. Jag har inte varit ensam med barnen på landet tidigare, men jag kan inte säga att det bekymrar mig särskilt mycket. Det enda som kan bli ett problem är om vädret är dåligt, eftersom det ställer större krav på mig vad gäller att hitta på aktiviteter.
Vi har njutit i solen, badat, grillat, druckit drinkar och njutit av livet i största allmänhet. Det är inte svårare än så; det räcker med att vädret är vackert, för att jag ska vara lycklig.
Jag har läst; en hel del, till och med. Det har varit nya bekantskaper, förutom Kerstin Thorvalls
det mest förbjudna, som jag insåg att jag måste ha läst tidigare, fast för väldigt många år sedan.
Just nu läser jag emellertid om en av mina absoluta favoritromaner. Det är boken med det något fåniga namnet
Kärlekens republik, av den kanadensiska författarinnan
Carol Shields. Jag är så måttlöst förtjust i just Carol Shields författarskap, men i synnerhet denna roman. Tyvärr finns ganska få av hennes romaner översatta till svenska, och de kan vara svåra att få tag på annat än på bibliotek.
Larrys gäster är en annan, riktig höjdare ur hennes produktion. Romanen
Happenstance är också fantastisk; den skildrar ett par dagar ur två makars respektive perspektiv, och är egentligen två böcker i en. Låna dem och läs dem!
Nu ska vi grilla, vädret till trots. Det lär dröja innan jag är här inne och skriver igen. Kanske framåt nästa helg? Uppkopplingen lämnar en hel del att önska, om man så säger.